GN prot. 1 Gbg 2002

Västra Gastronomiska Akademin

 Minnesanteckningar förda vid det första Nordiska Nätverksmötet för de gastronomiska akademierna och deras vänföreningar i Göteborg den 9 november 2002.

 Närvarande:

Från Akademierna:

  • Gastronomiska Akademien, Stockholm: Claes Grill, (J-Ö. Swahn)
  • Skåneländska Gastronomiska Akademien: Sven-Olle Olsson, J-Ö. Swahn, Lennart Englesson.
  • Västra Gastronomiska Akademin: Solveig Björcke, Torbjörn Eliasson, Alf Carlsson.

–     Måltidsakademien: J-Ö. Swahn

Från Vänföreningarna:

  • Gastronomiska Akademiens Vänförening: Hans-Olof Svanberg
  • Måltidsakademiens Vänförening: Jan Hagenfelt, Helena Tallius Myhrman
  • Skåneländska Gastronomiska Akademiens Vänförening: Ingvar Persson, Kerstin Adlén, Andreas Janecke.
  • Västra Gastronomiska Akademins Vänförening: Totte Wiberg, Bengt-Erik Larsson.

 

  1. Mötet inleddes kl 10.00 på Park Avenue Hotel med att preses i Västra Gastronomiska Akademin, Solveig Björcke, hälsade alla hjärtligt välkomna till detta första möte som riktade sig till alla gastronomiska akademier i Norden och deras vänföreningar. Syftet med dagens överläggningar var att utröna om förutsättningar finns för utökade kontakter och samverkan. Vi började med att presentera oss för varandra.
  2. Alf Carlsson, sekreterare i Västra Gastronomiska Akademin, gav en kortfattad presentation av de tankar som medverkat till initiativet till dagens sammankomst: Runt om i Sverige och Norden växer akademier och vänföreningar upp med ambitioner att främja och uppmärksamma gastronomin i olika sammanhang.Vissa olikheter till trots borde det finnas poänger att hämta i att ha större kunskap om varandra och att samverka där så är möjligt och angeläget. Dagens möte får utvisa om och hur vi kan gå vidare på den vägen. Vi i Skåneländska Gastronomiska Akademien och Västra Gastronomiska Akademin har i alla fall startat ett aktivt och medvetet utbyte och erfarenheterna därifrån har bara uppmuntrat oss att fortsätta och utveckla detta.
  3. Sven-Olle Olsson, preses i Skåneländska Gastronomiska Akademien, betonade i sin inledning hur viktigt det var med ett utvecklat samarbete. Ett nätverk skulle kunna byggas upp successivt på en gemensam värdegrund och med gemensamma målsättningar.
  4. Så vidtog presentation av de olika Akademierna:

Claes Grill inledde med att presentera Gastronomiska Akademien i Stockholm, den äldsta svenska gastronomiska akademien.  Den tillkom 1958 på initiativ av Fritiof Nilsson Piraten, Sten Broman och Povel Ramel. Franska Akademiens statuter var inspiration och förebild (t ex statuternas formulering ”Fastslår Guds existens och Akademiens evinnerliga fortlevnad”), när Fritiof Nilsson Piraten och Sten Broman under flitigt turande med danmarksfärjan Malmö-Köpenhamn utformade stadgarna.

Akademien har sedan 1968 genomfört en serie symposier, det första med rubriken Gastronomi – konst eller vetenskap?

Akademien belönar ”snille, smak och vett” med medaljer (guld, silver, brons), diplom och guldpennor.

Akademien ger årligen ut Gastronomiska Akademiens Kalender.

Ledamot kan efter 70 års ålder ingå i pensionärsgrupp.

Akademien sammanträder två gånger om året.

      

       Den Skåneländska Gastronomiska Akademien presenterades av Sven-Olle Olsson.

       Akademien bildades 1992 och omfattar de östra gammaldanska landskapen: Skåne,  Blekinge, Halland och Bornholm.

       Akademien har högst 23 ledamöter, som var och en representerar ett kunskaps-  eller ansvarsområde. Ledamot som fyllt 75 år blir automatiskt senior med samma status i akademien.

       Akademien utdelar diplom och fördelar vissa stipendier för förtjänstfulla insatser.

       Akademien anordnar symposier och utger skrifter.

       Akademien medverkar i det nyligen presenterade nätverket ”Madariget Skåne” där organisationer, företag, producenter, odlare och uppfödare ingår för att representera den skånska gastronomin i olika former.

 

       Västra Gastronomiska Akademin presenterades av Alf Carlsson.

        Akademin bildades 1995 och har högst 21 ledamöter. Aktiv ledamot sitter på  livstid. Emeritusgrupp har inrättats. Ledamöterna representerar olika yrkes- och  kompetensområden och förfogar sammantaget över ett mycket stort kontaktnät.

        Preses, direktör, kassör och sekreterare utgör arbetsutskott och ansvarar för Akademins operativa insatser.

        Akademin utdelar varje år ett Stort Pris och ett antal (3-5) Diplom för förtjänstfulla insatser inom gastronomin i regionen.

        Akademin anordnar symposier och utger skrifter.

        Akademin har sponsoravtal med ett antal företag som ger ett årligt bidrag, som regel 5000 kronor. Inga bindningar accepteras betr dessa bidrag, det är viktigt att bidragen är så blygsamma att givarna inte villkorar dem.

 Internationella Gastronomiska Akademien (IGA) presenterades av Claes Grill.

        Akademien grundades 1983 och har sitt säte i Paris. Den sammanträder 2-3 gånger per år. Akademien bygger upp ett bibliotek och ett lexikon kring gastronomisk  terminologi.

        Akademien utdelar ett stort antal priser och belöningar: Framstående kökskonstnärer; Näringsvetenskap; Litteraturpriset; Gott bordsskick.

        Årsavgiften är c 6-7 000 kronor. Sverige är representerat i IGA  genom Gastronomiska Akademien. Viss tveksamhet råder betr nyttan av att vara med i IGA, som utvecklats till att vara en rikemansklubb.

 

  1. Bengt-Erik Larsson från Handelshögskolan i Göteborg, organisationskonsult och tillika ordförande i Västra Gastronomiska Akademins Vänförening gjorde därefter en intressant exposé över Nätverksarbete.

Nätverk kan t ex vara    –   personliga

                                         –   professionella

                                               – ”sammanflätade styrelser”

                                               –   utläggningsnätverk (”putting out networks”)

                                               –   konstellation

                                               –   byråkratiska nätverk

                                               –   agentnätverk

                                               –   joint ventures eller Capital ventures

och orsakerna till att man arbetar i nätverk kan vara:

                                               –   nödtvång

                                               –   symmetriskt beroende

                                               –   gemensamma intressen

                                               –   intern effektivitet

                                               –   legitimitet.

Med referens till Benson, ”Balans i nätverk” karaktäriserades och motiverades nätverksarbete av t ex att   –   organisationerna är eniga om varandras domän

                                               –   organisationerna är ideologiskt eniga

                                               –   organisationerna har positiv värdering av varandras organisation.

                                               –   samordningen fungerar bra.

Var akademierna och deras vänföreningar utifrån dessa perspektiv skulle finna sina modeller för nätverkande diskuterades därefter, men dessförinnan intogs lunch i Park Avenues festvåning och deltagarna fick också möjlighet att bese Taubesalen, som Evert Taube dekorerade 1958.

  1. Den påföljande diskussionen leddes av Västra Gastronomiska Akademins preses, Solveig Björcke, som noterade att mycket ny kunskap nu tillförts och konstaterade att det nu handlade om huruvida det fanns gemensamma beröringspunkter och verksamhetsmål som kunde leda till samverkan i olika former. Hur skulle i sådana fall en samverkan utformas?

     Jan Hagenfelt redogjorde för en parallell organisationsmodell, tillämpad i de olika orkesterföreningernas vänföreningar. Vänföreningarna hade likartade funktioner vis-à-vis sin resp. orkesterförening och dessa båda grupper hade vissa organisatoriska överlappningar, som gav förutsättningar för en effektiv funktionsuppdelning.

      Helena Tallius Myhrman föreställde sig att samverkan inte skulle formaliseras utan ske i återkommande och inspirerande kontakter.

      Claes Grill ansåg att det var nödvändigt att begränsa målsättningarna geografiskt –  ett nordiskt samarbete vore inte praktiskt möjligt.

 

Därefter delade deltagarna upp sig i två grupper för vidare diskusssion. En grupp bestod av akademiernas representanter, den andra av vänföreningarnas.

 

  1. I redovisningarna efter gruppdiskussionerna poängterade Torbjörn Eliasson att utvecklingen pekade mot en tydligare regionalisering inom Europa, där det var viktigt att Norden kunde ta sin plats och göra anspråk på uppmärksamhet genom att samverka. Denna samverkan kunde ta sig olika former, t ex kring symposier – ett uppskattat program kunde på det sättet erbjudas på flera håll i landet, medverkande i ett symposium kunde rekryteras via de övriga akademierna – kring ekonomi – sponsorerna skulle kunna få en annan roll och komma att medverka och synas i attraktiva sammanhang runt om i landet.

Sven-Olle Olsson poängterade också vikten av att se denna samverkan i ett perspektiv som innebär att man bygger upp ett nordiskt nätverk – det blir en nödvändighet i framtiden.

Claes Grill underströk att den praktiska och användbara vägen att i ett första skede förstärka kontaktvägarna var att anlita internet och hemsidor.

 

I anslutning till detta inlägg presenterade Torbjörn Eliasson den praktiska lösningen, tillgänglig omedelbart. Han hade reserverat domänen www.akademier.se och lovade att där etablera samtliga akademiers och vänföreningars namnlistor, adresser, telefonnummer, mailadresser mm.

 

       Akademierna beslöt i sin grupp bilda en arbetsgrupp med en person från varje akademi som blir kontaktansvarig.

 

       Vänföreningarna redovisade grafiskt sina diskussioner:

        Gastronomiska Ak.   Måltidsak.   Skånel.Gastronomiska Ak.  Västra Gastr

       Ak.  Vänför.                        Vänför.        Vänför.                                    Vänför.

 

N Ä T V E R K

 

  • Informationsutbyte

 

  • Årsträff

 

  • Inbjudningar till aktiviteter.

 

 

Jan Hagenfelt föreslog att Gastronomiska Akademiens Vänförening organiserar ev återträff för Vänföreningarna. Vänföreningarnas träff inkluderar inte akademierna, men bör organiseras vid samma tidpunkt som akademiernas träff.

 

  1. Sammanfattningsvis konstaterades att akademierna och vänföreningarna har skilda målsättningar, funktioner och arbetsformer och att dessa inte främjas av en sammanblandning. De deltagande ledamöterna enades om att det nu var mycket önskvärt förstärka kontakter och informationsgivning sinsemellan och att man därför

   

  • etablerar och vidmakthåller aktuell information rörande ledamöter, funktionärer, adresser, telefonnummer, mailadresser samt information kring aktiviteter via den erbjudna sajten akademier.se. Ansvarig informationsgivare är en person per akademi – utses av resp akademi och meddelas Torbjörn Eliasson.

 

  • återsamlas separat – akademier och vänföreningar var för sig – i anslutning till någon av årshögtiderna under våren 2003 och då genomför dels separata, dels gemensamma program.

 

  1. Delegaterna avslutade dagen med en gastronomisk begivenhet: gåsamiddag på Residenset med landshövdingen Göte Bernhardsson, tillika ledamot av Västra  Gastronomiska Akademin, som värd och med en av Västra Gastronomiska Akademins prominenta ledamöter, Leif Mannerström, som chef de cuisine.

 

Alf Carlsson förde pennan.

Det här inlägget postades i Gastronet Nordic, Protokoll. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *